106. Let me hear you scream

Ozzy Osbourne - Let me hear you scream

 

Austin brydde sig inte ens i att ta ett glas utan tog istället en klunk direkt ur flaskan. Men han kunde inte dra huvudet fullt, inte ännu. Det skulle däremot behövas, speciellt när han hörde dörren öppnas och när han höjde blicken till sin illvilja såg att det var Marion som hade kommit in. Dem bestämda stegen och hennes blick sa allt, hon var arg. Bra, för det var även han.
"Oh please just let me have it, like I didn't get enough earlier.." Muttrade han surt för sig själv.
”How could you sleep with Meghan right after I'd gone? And besides making her knocked up.” Han satte undan whiskeyflaskan, ville inte slösa bort dyr alkohol genom att kasta den i väggen eller någonting liknande. ”I did not think you could sink so low.” Han kände raseriet återigen vakna till liv när han lyssnade till hennes ord. Förbannat drämde han handen i bardisken och såg på henne med en blixtrande blick medan han pekade på henne med ett anklagande finger..
”No! You do not have the right to talk to me in that way anymore. You left me, remember me. You left me with the words that I would have been a father! What hell kind of way is that to say good bye to someone you love? Who the hell am I to say that you ever loved me.” Röt han. Han hade nog inte varit så arg på en kvinna förut, och inte hade han någonsin trott att det var Marion han skulle bli så förbannad på. När hon hade lämnat honom hade han inte heller trott att han skulle få ta ut sin ilska och sorg över henne, därför hade det bara legat och sjudit inom honom under dem senaste månaderna. Fram tills nu.

 

 

”You could atleast have answered my letters.” Dem orden fick nästan tyst på honom.

”What fucking letters? This is no Notebook movie where you can say that you’ve been sending me letters every day for a year.” Anledningen till varför han visste om The Notebook var på grund av att Marion en gang hade tvingat honom att titta på dem, medan hon fortfarande hade varit hos honom.
För första gången berördes han inte av hennes tårar. Det var han för upprörd för.
”I'm going home now. So you get to have your family life alone and I will not return.” Om detta hade hänt för sex månader sedan hade han nog kämpat för att behålla henne, men inte nu.
”Good. All you ever did was causing trouble for the club.” Skällde han. Okej, det där medgav han var onödigt elakt men nu var det sagt och gick inte att ta tillbaka. Istället för att be om förlåtelse såg han kallt på henne som om han väntade på att hon skulle gå och lämna Stockton bakom sig. Max steg in och såg argt på honom, tydligen hade han hört allt vad dem hade sagt. Men han visste bättre än att skälla ut Grim Reapers ledare framför åskådare.

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!