Oskar Linnros - Från balkongen

Tystnaden som rådde ute i baren kunde bara betyda en sak, hälften hade slocknat på olika platser och den andra halva av gänget att lyckats ta sig hem till sitt eller till ett ragg. Trots överraskningen som hade skett hade allt gått tillbaka till det normala väldigt snabbt, en vanlig fredagkväll med en twist.
” Hm, okay. But just one night and if you so much as touch..” Han höll upp sina handerna i en ‘jag ger upp’-gest men på hans läppar lekte ett retsamt leende. Han skulle definitivt inte försöka sig på någonting med henne. Vem skulle ens kunna göra det efter att ha fått höra hennes historia?
”I guess everyone else has gone home? It's so quiet outside.” Om hon bara visste vad som dolde sig på andra sidan den där dörren.
”I wouldn’t bet on it.” Mumlade han, ställde sig upp och fångade upp sin jacka från skrivbordet. Medan han gick mot dörren satte han den på sig och böjde på nacken för att få uppleva de ljuva knaken längs med nackkotorna. Han himlade med ögonen när han såg var alla var placerade. Med en suck tog han ett långt steg över Bob som hade slocknat på golvet med ett halvfullt ölstop fortfarande i sin hand.
”Told you so. Welcome to the Grim Reapers Friday night out.” Han lyfte en slak hand på mannen som låg på biljardbordet, rörelsen fick mannen att grymta till och vända på sig så pass mycket att han nästan höll på att falla i golvet.
”I guess you had been sleeping here on the floor with all the ladies if I had not come.” ett leende spred sig på hennes läppar.” Visst hade det hänt sig någon gång nu som då att han hade fått sig ett ragg och inte hunnit längre än till kontoret, några gånger inte ens längre än till biljardbordet. Men biljardbordet hände bara när han var helt ensam med en kvinna och det inte fanns några medvetslösa fyllon utspridda runt omkring dem. Var fanns romantiken med att ha fyllon runt sig?
”Yeah, you kind of ruined my night.” Han gnuggade fundersamt sitt skägg och petade till en kvinna, som hade slocknat på golvet under biljardbordet, med skospetsen. ”Or maybe you saved me...” Fortsatte han.

Han kände efter i sina fickor efter nycklarna, fiskade upp dem och låste dörren till baren efter dem. Han ville nu då inte ha några skumma typer, skummare än dem som redan fanns där inne, snoka omkring i hans kontor. Hans män var tillåtna där inne, men de visste bättre än att snoka igenom hans saker dessutom var skåpdörrarna låsta så han skulle veta om någon varit där. Han såg på Marion i ögonvrån medan de gick över vägen till verkstaden men såg sedan bort och drog in ett djupt andetag. Det var någonting speciellt med nattluften efter regnet, som om den rensade hans lungor från alla cigaretter han hade rökt genom åren. Vilket det inte gjorde men det kändes friskare än vanligtvis. När de gick uppför trapporna lade han märke till hur tungt det egentligen var för Marion, vilket hans tankar att vandra tillbaka till det som hänt henne. Hur länge hon hade varit fasthållen utan mat och solljus. Han skakade av sig dem för att inte låta ilskan bubbla upp inom honom igen. ”I'm still in poor condition. I think I need to sleep.”
”Sorry to say it but.. You like crap at the moment, a bit of Cinderella sleep would probably be good for you.” Han låste upp dörren till sin lägenhet och sparkade undan de skor som låg utspridda I hallen. Nu var det ju inte så att hans lägenhet tillhörde en städfreak, långt ifrån. Här och var fanns någon ölburk, oljiga motordelar och kuggar, någon take-out låda och disk i köket. Inget han var stolt att visa upp men han bodde ensam så vem brydde sig egentligen. Han spenderade inte så mycket tid i lägenheten så att det störde honom. Därför ursäktade han sig inte heller för röran utan tände bara på lampan och kastade nycklarna på byrån som stod i hallen. Han öppnade dörren till badrummet.
”If you’d like a shower, you’re welcome to do so... Towels are under the sink. And the thermometer is a bit funny, to get hot water you have to twist the knob towards the cold side and vice versa.” Han krängde av sig jackan och kastade den över ryggstödet på en fåtölj och steg ur sina boots. ”The bedroom is through that door.” Han pekade mot dörren på andra sidan vardagsrummet och såg sig omkring för att se om det var någonting annat han behövde berätta. Han gick fram till balkongen, slog upp dörren och steg ut för att få lite mera frisk luft. Han stödde sig på armarna mot det kalla järnräcket, fiskade upp sin telefon och tog en titt, då upptäckte att han hade fått ett text från Meghan, en brud han hade ett slags bootycall-förhållande med, tydligen hade hon velat träffats men det hade han helt och hållet missat. Nåväl, en annan gång. Han stoppade undan telefonen och lät blicken glida ut över taken och sedan upp till månen som fortsatte att lysa starkt. Den här kvällen hade verkligen artat sig på ett underligt vis...