139. Say You´re Mine

Kate Voegele – Say You're Mine
 

Moes ryggtavla var ute genom dörren igen lika fort som den hade försvunnit in. Moe föll handlöst ner på asfalten utanför dörren. Marion ställde sig snabbt upp och skulle just styra sina steg mot Moe för att hjälpa honom när Austin uppenbarade sig i dörröppningen med en sprit flaska i ena handen. Moe var snart på fötterna igen och gjorde ett utfall mot Austin som tappade flaskan och snart låg dem båda på marken och brottades.
Folk började samlas runt dem, men Marion ville inte se eländet då hon förstod att dem bråkade om henne.  Hon suckade. Varför skulle hon alltid ställa till med problem? Hon drack upp det sista ur whiskey flaskan och ställde sedan ner den på asfalten.
Dörren till klubbhuset öppnades snart och ut steg Max som såg rasande ut. Han trängde sig igenom folkmassan och hon hörde hur han svor när han försökte sära på männen. Han fick snart dem ur varandras grepp.
Austin drog sig snart iväg från platsen och följde honom med blicken när han gick mot sin lägenhet. Hon hade stor lust att springa efter honom och fråga ur han mådde, hon ville höra honom säga att han var hennes igen, att de aldrig skulle skiljas åt, men hon visste att det aldrig skulle hända, så istället styrde även hon sina steg mot hennes lägenhet.

 

Folkmassan utanför klubbhuset hade nu försvunnit. Max och Moe stod kvar utanför och pratade och de båda kollade på henne när hon gick förbi. Marion gav Moe en besviken blick innan hon klev in i klubbhuset igen. Blickar riktades mot henne när hon steg in och hon förstod att de redan visste varför Moe och Austin hade hamnat i slagsmål.
Hon mötte Simons blick som bara flinade mot henne där han stod vid biljardbordet med en blond kvinna fastklistrad mot hans höft och midja, samma kvinna som Moe hade varit med för bara några minuter sedan. Hon fnös och gick förbi alla som stirrade på henne och hon kunde höra hur kvinnorna viskade till varandra när hon passerade.
Hon andades ut när hon äntligen hade tagit sig upp till lägenheten ovanför klubbhuset. Nu skulle hon hålla sig gömd resten av veckan och hoppas på att det mesta hade lagt sig och glömts bort. Själv skulle hon aldrig kunna glömma, inte denna kväll, aldrig att hon skulle glömma det som hade hänt inne på herrtoaletten en timma tidigare. Hans händer mot henne kropp, deras tungor fastslingrade i varandra, deras varma kroppar tätt ihop.
Hon skulle precis sjunka ner i den mjuka soffan när den knackade på dörren. En tung och irriterad suck slank ur henne när hon gick för att öppna. När hon såg vem det var som stod utanför dörren trodde hon att hon skulle svimma.
”Mo… mom.. what are you doing here?” hon visste inte vad hon skulle tro. Marion släppte in Carol, som hennes mamma hette, in i lägenheten och stängde dörren efter henne. De omfamnade varandra i en varm kram och för några sekunder kändes allting bra, hon hade verkligen saknat sin mamma, men allt försvann när hennes mamma svarade på Marions fråga.
”Max called me.”
 
 
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!