Såg hur tårarna till en början balanserade på hennes franskanter innan de vällde över och rann nerför hennes mjuka kinder.
"He will see that none of this is true and then it's over." För en kort sekund ville han rätta henne och säga att det de hade verkligen var sant, men lika snabbt ångrade han sig. De hade gjort upp ett avtal, vilket var ett avtal som gjorts på hans begäran. Han hade varit med om och sett hur det var att få sitt hjärta krossat av Marion tillräckligt många gånger för att inte falla ner i den fällan igen. Trots det kunde han inte förneka att han älskade henne, även om de känslorna var inlåsta inuti hans hjärta.
"I need some air." Austin suckade och såg efter Marion när hon lämnade baren. När hennes ryggtavla hade försvunnit ut genom dörren så svepte han det sista som han hade i sitt glas och såg mot TJ.
”We’ve got deal with Dimitri, or Marion is going to break. She can’t handle all of this crap.” Det var ett mirakel att hon faktiskt hade stått ut med den skiten som hade hänt under de år som hade gått. Han tyckte att hon var en stark kvinna men ändå väldigt skör, på sitt sätt. Han drog en hand över hakan med en lätt suck.
”Gather the guys, we’ll have a meeting tonight.” Med de orden ställde han sig upp och gick ut ur baren.

Återigen upprepade historien sig. Marion grät och Austin följde efter henne för att på sitt speciella sätt trösta henne. Alla gånger gick det inte hem, men han fick helt enkelt hoppas att det skulle fungera den här gången. Borta vid garaget såg han Max som var på väg ut och pekade åt det håll Marion hade gått. Austin nickade och följde vägvisningen bara för att hitta henne med ryggen lutad mot en husvägg och med huvudet gömt i sina händer. Utan att säga ett ord satte han sig ner bredvid henne och lutade även han ryggen mot husväggen.
”A penny for your thoughts?” Han sneglade mot hennes händer och övervägde för några sekunder om han skulle ta hennes hand i sin, men höll sina händer för sig själv istället.
”We’ll get through this and we will get rid of Dimitri.” Han pausade för att sortera sina tankar, så att han skulle kunna säga det han försökte få fram på rätt sätt. ”When Dimitri is out of the picture... you’re free to do what ever you want. I wouldn’t blame you if you left Stockton, seeing how much crap you’ve stood up with the past couple of years.” Vissa dagar hade han själv haft tankarna om att ta sitt pick och pack och sticka från Stockton och allt vad som hade med Stockton att göra. Som ledare för The Grim Reapers har man däremot inte det valet att bara sticka därifrån. Dessutom ville han inte lämna de män som hade kommit att bli hans familj, hans bröder. Varenda en av de män som hade stått bakom honom ända sedan han blev ledare, till och med före det, var hans familj. Hur många gånger han än tänkte tanken på att åka och aldrig se sig om igen så skulle han inte göra det. The Grim Reapers rann i hans blod.