115. What Do You Want

Amanda Mair – What Do You Want

Marion kröp ner under täcket och hon ville bara gråta, få ut alla känslor men det gick inte. Tankarna snurrade runt i hennes huvud, hur länge skulle detta pågå? Hon ville bara glömma Austin nu och gå vidare men det var lättare sagt en gjort. Att Moe hade börjat finnas där för henne när hon behövde det kändes bra, även ifall de inte hade en vanlig relation så höll hon fortfarande av honom. Han var snäll och precis en sådan kille som hon behövde nu, en som kunde få henne att glömma Austin för en stund. Moe hade till och med fått henne skratta efter allt som hade hänt.

 

Snart kände hon hur hon blev allt tröttare och tröttare, hon hade sovit dåligt varenda natt sedan bråket och de mystiska telefonsamtalen hade försatt. Precis när hon skulle försvinna iväg till drömmarnas land hörde hon hur det knackade på dörren. Hennes första tanke var att det var Moe och hon nästan flög upp i sängen då hon hade ångrat att hon hade nobbat honom några minuter tidigare.
Med ett leende på läpparna öppnade hon dörren men det bleknade snabbt när hon såg att det var Austin som stod utanför hennes dörr och hon hade stor lust att smälla igen dörren rätt framför ögonen på honom men hon hejdade sig och la armarna i kors över bröstet. Istället sa hon bara.
”Come in.”

 

Hon tog några steg in i lägenheten och kollade sedan på Austin.
”What do you want?” det var ju helt klart att han ville henne något, annars hade han aldrig satt sin fot utanför hennes dörr. Hon visste inte om hon skulle kolla på honom då hon blev alldeles svimfärdig så fort hon kollade på honom, så istället lät hon blicken vila på väggen bakom honom.
”So you're talking to me now?” hon fingrade nervös på halsbandet som hon hade runt halsen, ett halsband där det stod Theo. ”I thought you didn’t want anything to do with me anymore? Don’t you have other girls that you can get in bed and then make them knocked up?” Även ifall hon var glad över att Austin hade kommit till henne så var hon fortfarande arg och besviken på honom och på det han hade sagt till henne. De ord som han hade uttryckt sig i hade satt sina spår och hon visste inte om hon någonsin skulle kunna förlåta han för dem orden. Hon var verkligen sårad och aldrig hade hon trott att dem orden skulle komma från Austin.
”Can you just say what you want?” hon ville att han skulle gå då tårarna inte var långt borta och hon hade verkligen ingen lust att börja gråta framför honom som hon hade gjort så många gånger innan. Det var slut med det nu. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!