Jerrod Niemann - What do you want

Så fort Austin steg in genom dörren och lät den välbekanta rökaromen omringa honom såg han att största delen av karlarna redan var på plats. Han tände en cigarett och stegade fram till dem innan han med en suck lutade sig mot bardisken.
”That woman is going to be the death of me. Apparently I’m supposed to play suburban husband later tonight and look at an apartment. I have never been afraid of a woman except for this one…” Max skrockade roat och klappade honom på axeln. Han brydde sig om Meghan, men hon var verkligen en ’pain in the ass’ från stund till stund. Det faktum att hon hade bokat in en visning för en lägenheten utan att prata med honom var kanske inte det värsta hon hade gjort under deras fem månader tillsammans. Att reta upp en Meghan var aldrig en smart idé, reta upp en gravid Meghan och du blev ett huvud kortare.
”Welcome to the life of becoming a father.” Skrattade Leo från andra sidan bardisken. En fyrtioplussare med alltför många barn, för lite hår på huvudet och för mycket hår på andra diverse ställen. Fråga inte varför han vet den informationen. Alla hade dem sett alla på ett eller annat vis, men det fanns nog inte någon som var hårigare än Leo. Raka bort allt och det skulle förmodligen räcka till en ylletröja.

Efter en hel del skratt och klagovisor över sina fruar, flickvänner eller sambon gick dem över till det bakre rummet, där dem höll alla sina möten, för att diskutera dagens affärer.
”You know the drill. Leo, you take T-bone, JD, Hugh and Simon and patrol the area. Remember to keep a low profile, we don’t want The Pagans to think we don’t trust them. Which we don’t, but anyway.” Dem skrattade till. “I’ll take Max, Greg and Dick with me to the meeting.” Det var meningen att The Pagans skulle bli deras nya kunder och därför var det viktigt att dem höll en låg och trovärdig profil, han hade inte hört så många bra sake rom the Pagans. Därför litade han inte heller på dem. Kanske det skulle kunna ändras. Männen nickade i samförstånd.
”If we get the Pagants on our side we’ll be one step closer to some real big money.” Ett slag i bordet med klubban och alla karlar började stiga upp för att gå ut till det allmänna området igen. Likaså gjorde han. Han ställde sig upp och styrde stegen mot dörren med gick nästan in i Simon, som av någon anledning hade stannat upp i dörröppningen. Han var på väg att säga någonting sarkastiskt när han såg vad det var han tittade på. Eller rättare sagt, vem det var som han tittade på. Alla känslor, både dem bra och dem dåliga, han hade förtryckt under de senaste månaderna kom tillbaka som en våg och slog över honom med sådan kraft att han inte fick ur sig ett ljud. Hon hade inte förändrats ett dugg. Hon var lika vacker som den dagen hon gick ut ur hans liv.
”Marion...?” Mumlade han näst intill ljudlöst. Han kunde inte förstå att hon var tillbaka, att hon vågade sätta sin fot i hans klubb efter hur hon hade krossat hans hjärta. Och hennes timing var verkligen urusel. Här skulle han bli pappa om fyra månader och så kommer hon invalsande i hans liv igen. Han hade ingen aning om hur länge han bara stod där och stirrade dumt på henne innan han slutligen fick sina ben att samarbeta med hans hjärna. Han steg förbi Simon och tog några steg mot henne men stannade upp halvvägs.
”Why are you back?” Var allt han sa, för det var den enda frågan han ville ha svar på i det tillfället.