Marion kollade på Austin som satt mitt emot henne vid bordet och nickade åt det han just hade sagt.
”Welcome to the world of motorcycles and brotherhood, where women suck at behaving but are beautiful are treated like queens. Except for Meghan, she’s a bitch. But you’re different... You’re treated like a queen and yet you behave impeccably. Interesting.” Det märktes att kvinnorna i klubben blev väl omhändertagna även ifall de flesta kvinnor bara låg runt med alla män i klubben och det skulle inte förvåna henne med Meghan hade varit med andra män i klubben.
”Wait, did I hear you right? Did you just call me... hot? You get even more interesting by the minute.” Austin fick henne att vakna upp ur sina tankar, hon log och granskade honom när han snart ställde sig upp.
”I just said that…” mer hann hon inte säga förens Austins åter igen mötte hennes läppar. Hon slöt ögonen och besvarade kyssen. Hjärtat började fladdra och hon kände hur hon började rodna.
”That’s what you get for calling me hot..” Austins ord fick henne att le igen.
”I just said it was hot outside.” fortsatte hon där hon hade slutat och betonade ordet ”outside”. Han drog snart upp henne på fötterna och hon la sina händer mot hans bröst och lät blicken vila på hans ögon.
”I was going to head out for a bike ride when you showed up at my doorstep. Want to join me or are you going to stay here and keep Max company? Which by the way is boring.” Marion skrattade åt Max då hon hörde honom grymta från kontoret bredvid. Hon nickade sedan åt Austins fråga.
”I'd love to.” Hon ställde sig på tå och sträckte sedan på sig. Hon smekte hans kind och kysste honom ännu en gång. Varje gång deras läppar möttes kändes det som om de hade känt varandra så länge hon kunde minnas. Det kändes som om de var dem för evigt och allt som hade hänt den senaste tiden var som bort blåst.
”But i think i must change my clothes.” hon kollade ner på sin klänning och sedan upp på Austin igen. ”I’ll be right back.” hon klappade honom lätt på kinden innan hon trippade iväg med lätta steg uppför trappan till lägenheten.

Efter en kvar hade hon fått på sig andra kläder, ett par jeans shorts och en grå munktröja. Håret hade hon satt upp i en hästsvans. Hon knöt på sig sina mörkblåa converse och låste sedan dörren efter sig. Hon såg fram emot att få komma ut och se lite av staden och av landet för den delen. Egentligen var hon rädd för att åka motorcykel, då hon hade kraschat med en när hon var 7. Hon hade åkt med sin kusin och han hade kört in i en parkerad bil, den enda som fick skador efter den olyckan var bilen som blev repig och fick en stor buckla. Men efteråt var Marion rädd för att sätta sig på en motorcykel igen och hon hade sagt till sig själv att hon aldrig mer skulle sätta sig på en motorcykel. Men nu höll hon på att bryta sitt löfte. Fast hon litade nog mer på Austin än på sin kusin.
”Now I'm finished.” hon log mot Austin när hon var tillbaka i klubbhuset igen.
 ”I must admit that I am quite afraid of motorcycles.” fortsatte hon och la armarna i kors över bröstet och granskade Austin med ett leende på läpparna. ”But as my mother always used to say, ’Always fight against your fears to overcome them.’ ” hon gick fram till Austin och tog hans hand och kramade om dem. ”So that's what im gonna do.” Hon kunde inte undgå att se hur Max kollade upp från sina papper när hon berättade om det som hennes mamma alltid brukade säga. Han tog av sig glasögonen och kollade dem men en undrande blick.