Royal Republic - Punch drunk love

Austin började faktiskt för några sekunder att han hade traskat in i fel badrum, om så var fallet kunde han alltid skylla det på alkoholen. När Marion backade mot väggen började han undra om det var så att han stank eller om hon av någon anledning var rädd för honom. Visst var han en tuff man som levde ett farligt liv, men hon borde inte ha någonting att vara rädd för när det kom till honom.
”I probably went wrong. But I'm done now so I should probably go.” Okej, så då hade han fått det bekräftat att det inte var han som hade gått in genom fel dörr. Han vände blicken till båset som öppnades och ut kom en Max som förmodligen var minst lika påverkad som han var själv. Om inte mera.
”Well, what happens here? ” Det enda svar han gav var att rycka på axlarna. Vad hände där egentligen? Han kunde dock inte hålla sig från att flina roat åt Marions svar, det lät mera som en dålig ursäkt än sanning. Även i hans tillstånd var han medveten om hur Marion lät. Så borta var han inte.
”Take it easy now.” Han kunde inget annat än att skratta åt Max. ”You should find the red head, she’s willing to spread some legs tonight!” Hojtade Austin efter Max innan dörren hann slå igen, vilket tydligen välkomnades. Om det var sina egna ben den rödhåriga kvinnan var villig att sära på eller om det var Maxs var en sak han inte var säker på. Kanske bådas. Nåväl, hon var inte längre hans problem.

Så föll tystnaden över dem och med ens blev det pinsamt. Han kliade sig i nacken och såg på henne där hon stod uppressad mot väggen och såg allt annat än självsäker ut. Hur han själv såg ut var en helt annan sak, förmodligen skit. Men vad gjorde väl det?
”Im gonna go now.” Av någon anledning kände han hur besvikelsen slog över honom likt en våg. Det, blandat med förvirringen kring det att hon hade backat undan från honom gjorde inte denna situation bättre. Innan han visste ordet av kände han hennes närhet, hennes ljuva läppar som kysste hans och han som mer än villigt och hungrigt besvarade kyssarna. Alla minnen kom flödande tillbaka likt en tsunami och det överväldigade honom, dock gjorde det inte att han slutade upp. Hennes läppar smakade precis som dem hade gjort för mer än sex månader sedan. Att man kunde sakna en viss kvinnas kyssar var någonting han inte kunde förstå. Hade någon sagt åt honom att han skulle känna såhär för en enda kvinnas kyssar för tre år sedan skulle han ha skrattat dem rakt i ansiktet. Dock varade inte kyssarna länge innan kylan spred sig över de platser hennes kropp hade rört vid hans. Han såg på henne med en rynkade panna och ett förvånat uttryck.
”This is probably not a good idea.” Hennes viskning var så låg att han knappt hörde den, men hon hade redan väckt vilddjuret inom honom och ingenting skulle få stoppa honom från att ta det han ville ha. Den person han älskade med hela sitt hjärta.
”Shut up.” Andades han ut, tog ett steg mot henne och fångade återigen upp hennes läppar i en passionerad och djup kyss. Hans händer vandrade ner till hennes höfter, lyfte upp henne på tvättstället och vandrade därefter upp under hennes tröja. Han var tvungen att få smakade på hela henne, hans kropp och själ krävde det. Fjäderlätta kyssar vandrade nerför hennes hals och över hennes nyckelben, där han även tillät sig själv att nafsa lite innan han återförenades med hennes fylliga läppar.