157. Everybody Lies
När hon och Moe hade druckit upp ölen fick de mer och Marion började snart känna av dem mer och mer. Medan Moe började prata med någon äldre man från klubben svepte hon åter igen blicken genom rummet och den stannade på Austin och en rödhårig tjej. Var det Meghan? Hon fäste blicken i dem medan de såg ut som om de kom varandra allt närmare. Marion blev riktigt irriterad på Austin och hade stor lust att gå fram till honom och säga att det han gör är fel. Det var nästan så att hon tyckte synd om Meghan som säkert låg hemma i deras säng med den nyfödda sonen sovandes i vaggan, helt ovetande om vad Austin just nu var på väg att göra.
”Do you want more beer?” Moe kollade på Marion som skakade på huvudet utan att släppa ögonen från Austin och den rödhåriga kvinnan.
”Give me some tequila.” Moe räckte snart fram ett litet glas med tequila som hon svepte snabbt. Hon kollade sedan på Moe och log. ”Thank you.” hon ställde ner glaset och försökte sedan komma in i Moe och den äldre mannens konversation. Men hon höll hela tiden koll på Austin och kvinnan. Det var kvinnan som hade varit på Austin den kväll hon och Austin hade träffats inne på herrtoaletten och nu såg Austin mer intresserad ut än vad han hade gjort den kvällen.
Minuterna tickade förbi och alla på klubben blev allt mer fulla och mer högljudda. Slagsmål bröt ut på utsidan, kvinnor och män kysstes lite här och var och flera hade även däckat vid borden.
”Shall we go up to you?” Marion nickade och log mot Moe. Hon kollade sedan en sista gång på Austin och kvinnan innan hon och Moe gick upp till henne.
Det var skönt när hon äntligen fick komma in i den tysta lägenheten. Hon låste dörren efter dem och tände lyset i hallen.
”Im so tired” hon gäspade och tog av sig skorna innan hon gick till diskbänken för att dricka ett glas vatten.
”Poor Meghan.” hon kollade på Moe som satte sig ner i soffan med ett stön. Han kollade på henne med en frågande blick. ”I mean, how can Austin flirt with other girls when she is at home with the kid?” Moe drog sina händer over ansiktet medan han suckade.
“They are not..” han tystnade. Marion ställde ner vattenglaset på diskbänken och gick sedan fram till Moe.
”You know something. Tell me.” hon satte sig ner bredvid Moe i soffan.
”Okey, they are not together anymore.” Han drog en hand genom håret och suckade ännu än gå.
Marion visste inte vad hon skulle tro. ”But why?” hon kollade frågande på Moe och försökte pressa honom på svar.
”Okay, I'll tell you. But you must not tell anyone that it was me who said it.” Han tystnade och tog sedan ett djupt andetag innan han fortsatte berätta. ”Austin found out that he was not the father of the child.”
Marion visste inte om hon skulle skratta eller gråta utan hon stirrade bara rakt fram. Det kunde inte vara sant? Varför hade han inte berättat något för henne.
”No, no, it can’t be true.” fick hon sedan ur sig och Moe bara nickade till svars. Hon kände ur ilskan började växa inom henne. Marion ställde sig upp och började vandra runt i rummet medan hon tänkte på det Moe just hade sagt till henne.
”Who else knows about it?”
”Well, well, i , i ” stammade Moe nervöst.
”But come on, tell me now.” Marion kollade irriterat på Moe då hon förstod att han dolde en massa för henne.
”Everyone in the club, including your mom.” Hon tog åt sig andan och kände hur hon kokade inombords men hon kände även hur tårarna tryckte bakom ögonlocken. Varför hade alla hållit detta hemligt för henne? Varför hade inte hennes mamma sagt något.
”Come on, let’s get some sleep.” Moe klev upp från soffan och kollade på Marion.
”I have to talk to Austin.” hon styrde sina steg mot ytterdörren, hon drog på sig skorna och sedan ut. Hon smällde igen dörren bakom och fick det att öka i trapphuset. Nu låg verkligen Austin illa till.
