180. Want one?

"Are you sure that this will work? I mean, I'm not sure I will be able to pretend. My feelings for you are real." Austin stannade upp och granskade hennes ansikte, för att i smyg försöka ta reda på om det hon sa verkligen var sant eller om det var ännu ett påhitt.
”If that’s true then it won’t be so difficult for you to pretend.” Eftersom de fortfarande var utom synhåll för eventuella åskådare så var han sig själv, det var först när de kom ut genom dörrarna som han tänkte ta sig an rollen som romantiker. Så fort dörrarna öppnades möttes han av friska vårvindar. Om nu bara sommaren skulle komma någon gång så skulle det lysa upp hans vardag, om så bara en aning. "I know I was stupid. But we could at least try and do this for real? I want nothing else." Han suckade tyst men satte på ett mjukt leende som skulle passa på en man som var djupt och lyckligt förälskad.
”You should have thought of that one before you drugged me and decided to sell your soul to the devil.” Mumlade han och skulle precis vira sin arm kring hennes axlar när hon istället tog hans hand i sin. För bara en timme sedan skulle denna stund ha hört till det han ville ha - ett liv med Marion. Var det så mycket begärt att få vara med den kvinnan man älskade utan att behöva slåss för sitt liv?
”He has eyes everywhere. Now, hop in.” Han låste upp pickupen och höll upp passagerardörren åt Marion samtidigt som han gav henne en öm kyss på kinden. För bara en timme sedan skulle han ha gjort den gesten av egen vilja och impuls, nu gjorde han det bara för att uppehålla en viss fasad.

 

 

Efter en stunds körande nådde de fram till Grim Reapers klubbhus, där endast två motorcyklar stod parkerade och inte en skymt av någon som jobbade i garaget. Det var trots allt en söndag så det var väl inte så förvånande egentligen. Under bilfärden från Marions lägenhet hade han ringt Max och underrättat honom om vad dem hade kommit fram till, att Dimitri hade ringt och att de var tvungna att samla ihop till ett möte så fort Max och Carol hade landat. Eftersom de redan satt på terminalen så skulle det inte ta särskilt länge innan de befann sig på Amerikansk mark igen. Han steg ut ur sin svarta pickup och styrde sina steg mot klubbhuset. Efter vad som hade hänt den här söndagen så skulle en whiskey från det undangömda lagret verkligen sitta bra. Han gnuggade sig över ögonbrynen på vägen mot bardisken. Eftersom ingen syntes till på insidan av klubbhuset så anade Austin att de två motorcyklarna som stod utanför tillhörde någon som i denna stund befann sig i något bakre rum och fick sitt lyckliga slut, så att säga. Väl bakom bardisken plockade han fram flaskan och ett glas.
”Want one?” Han höll upp ett andra glas mot Marion och satte därefter ner det på bardisken. Han hade mycket att ta itu med. Bland annat att gå igenom vilka av männen han litade på tillräckligt mycket för att delge en sådan här nyhet.

 



179. My feelings are real

”Max and your mother is on their way home... I’ll have to discuss it with Max before I tell you what to tell Dimitri. We have a few days, which I estimate is about three four days, tops.” när hon fick höra att hennes mamma och hennes nyfunna fader var på väg tillbaka kändes det lite bättre. Hon och hennes mamma hade alltid stått varandra nära och de kunde prata med varandra om allt. Så det var en ren lättnad att hon äntligen kunde få öppna upp sig igen. Medan hennes mamma hade varit bortrest så hade Marion slutits in i en liten mussla och hållt inne på alla de tankar och känslor som hon bar på.
“Grab your coat. We’re going to the club house and remember... Dimitri has eyes everywhere. Don’t for a second even think about doing something that could blow our cover.”
Marion nickade och drog en hand genom håret innan hon lämnade sin plats vid diskbänken. Hon satte på sig en svart jacka. Hon tvekade lite medan hon stängde igen jackan.
Austin vände sig snart om i dörröppningen och höll sedan ut sin arm. ”So let’s do this like we once used to.”
Marion svalde, hur skulle hon klara av detta, då hon mer än inget annat ville bli tillsammans med Austin igen. Inte på detta viset, inte lura alla att det var dem igen. Hon suckade och nickade sedan och lämnade sedan lägenheten. Hon låste igen dörren och kollade sedan upp på Austin.

 

"Are you sure that this will work? I mean, I'm not sure I will be able to pretend. My feelings for you are real." hon stannade upp i trappuppgången och granskade Austins ansikte ihopp om att se ett tecken på att han kände det samma. "I'm sorry for everything." hon tystnade och försatte nedför trappan och öppnade snart dörren till trapphuset. "I know I was stupid. But we could at least try and do this for real? I want nothing else." hon suckade. Hon visste att det inte var någon ide. Austin skulle aldrig ändra sig mer. När allt detta var över, om det nu skulle komma sig ur levande, så visste hon att han aldrig ville träffa henne mer. Det fanns andra kvinnor för honom, andra som gjorde allt för att vara med honom och som inte skulle lura honom. Det hade varit lika bra om hon hade varit tyst och gått med på det han hade sagt. Även ifall solen sken ute så var det inte ett dugg varm. Kalla isande vindar svepte förbi och fick henne att huttra. Det kändes precis som om det var höst ute även ifall de redan var inne i mitten av april. Tecknena på att våren var på ingång hade försvunnit.
Hon greppade snart tag om Austins hand och kollade upp på honom med ett lite tveksamt leende. Värmen från hans hand spred sig i hela hennes kropp.
"Do you think his men keep an eye on us?" viskade hon medan och svepte med blicken runt området. Hon granskade varje person hon såg ifall hon skulle se något tecken på att de hade span på dem. Men hon visste redan svaret på den frågan, klart Dimitri hade span på dem. Så mycket litade han inte på henne.

 



178. All eyes on you

All eyes on you - St. Lucia

För varje gång den ryska slemmiga stämman hördes spändes Austins käkar och nävar allt hårdare. Knogarna på hans händer blev allt vitare för varje sekund som gick och hans blick fylldes med raseri.
"You should try to get much information as possible. If you do not get any information then you get to sleep with him for a few nights. I do not think he is saying no to a sexy chick like you. And you are certainly a wild cat in bed. I know that after all we did when you were here the last." Det tog varje nervfiber i hans kropp för att hålla tillbaka det raserifyllda slaget som han ville rikta mot köksbordet. Egentligen ville han rikta det slaget mot Dimitri Belikov men inget av dem idéerna var genomförbara i den stunden. Om han slog i bordet skulle deras plan vara förstörd och vem visste vad som skulle hända. Dimitri var en själlös man som inte ens skulle blinka om han så var tvungen att sätta en kula mellan ögonen på sin egen son. Austins kalla blick höjdes för att se på Marions ilskna reaktion. Hennes ansikte var högrött och hennes mörka rådjursögon verkade blixtra av ilska.
"I call you in a few days, if you do not have any information when I call you, I will come visit you." Det var det sista som hördes innan köket blev tyst för en stund.

 

"Im gonna kill that man." Han kunde tydligt se i hennes ögon att hon menade det. Om hon fick chansen skulle hon ta livet av Dimitri.
”Not if I find him first...” muttrade Austin. Dimitri Belikov hade varit en plåga så länge han kunde minnas. Han hade fått höra många historier om vad den ryska jäveln hade gjort, men det var inte förrän nu han visste att alla historier var långt ifrån hur brutal den mannen var i verkligheten. Samtidigt som han alltid hade hoppats på att få vara den mannen som röjde undan Dimitri så hade en del av honom hoppats på att aldrig behöva stöta på honom. The Grim Reapers var ett gäng med råa män, men de var inte själlösa som Dimitris män. Någonting han var mycket glad över.
"What kind of information should we give him?" Han drog en hand över ansiktet med en suck och lutade sig tillbaka i stolen han satt på.
”Max and your mother is on their way home... I’ll have to discuss it with Max before I tell you what to tell Dimitri. We have a few days, which I estimate is about three four days, tops.” Han ställde sig upp och styrde sina steg mot ytterdörren. “Grab your coat. We’re going to the club house and remember... Dimitri has eyes everywhere. Don’t for a second even think about doing something that could blow our cover.” Han gav henne en menande blick på vägen ut från köket. Han själv skulle inte heller få göra någonting som skulle förstöra deras plan. Han fick inte vara med några andra kvinnor, eftersom han nu skulle spela en trogen pojkvän till Marion. Vilket i och för sig inte var en svår roll att ta på sig, han hade gjort det förut utan att ens behöva spela. Tidigare hade han sagt att han älskade henne och det hade inte varit en lögn, han älskade henne fortfarande men efter vad hon nu hade gjort visste han inte vad han skulle göra. Annat än att spela en kärleksfull pojkvän som inte har en aning om att hans flickvän lekte mullvad i hans motorcykelgäng.
”So let’s do this like we once used to.” Han stannade upp vid ytterdörren och vände sig mot henne och höll ut sin arm.

 



177. Information

Eliot Sumner – Information

”Put it on speaker. Tell him that everything went according to plan and that I’m sleeping the buzz off.” Marion släppte blicken och kollade upp på Austin som satt framför henne vid köksbordet. Hon nickade försiktigt och la sedan ner telefonen på bordet. Hon harklade sig och svepte sedan med pekfingret över displayen så att hon svarade och sedan satte hon på högtalaren.
"Ha..hallo?" hon hörde hur nervös hon lät.
"Well, hello there your sexy thing." Marion rös till och kollade upp på Austin med en grimars.
"How is it going? Does it work well?"
"Yes.. he.. hes a sleep right know. Does'nt expect a thing." Hon kände på sig att Dimtri just log åt det hon hade sagt.
"Good. So then you know what to do next?"
"Ehm, no?" tvekade hon medan hon var rädd för att han skulle avslöja henne.
Dimtri skrattade till i telefonen.
"You should try to get much information as possible. If you do not get any information then you get to sleep with him for a few nights. I do not think he is saying no to a sexy chick like you. And you are certainly a wild cat in bed. I know that after all we did when you were here the last." Marion kände hur hon blev högröd i ansiktet av ilska och hon hade stor lust att bara kasta telefonen ut genom fönstret.
Men hon svalde hårt och behärskade sig sedan.
"Good Bye Dimitri."
"I call you in a few days, if you do not have any information when I call you, I will come visit you." men de orden la han sedan på.

 

 


Marion gav ifrån sig en lättad suck och mötte sedan Austins blick.
"Im gonna kill that man." hon menade varenda ord hon sa. Hela tiden ringde de ord han hade sagt. "I knot that after all we did when you were here the last." och åter igen dök bilderna upp på Theo när han dog i hennes famn, Dimitris händer som hade smekt hennes kropp där hon hade varit instängd, hans andedräkt när han hade viskat en massa snusk i hennes öra och hans... Hon ställde sig snabbt upp för att försöka skaka bort minnes bilden. Hon hade varit för upptagen med allt mellan henne och Austin att hon hade glömt vad som hade hänt innan hon hade kommit till klubbhuset.
"What kind of information should we give him?" hon lutade sig mot diskbänken medan hon inväntade Austins svar. Hur de skulle kunna lura Dimitri visste hon inte. Han var inte den personen som gick på lögner. Hon tänkte på det Austin hade sagt bara någon minut innan Dimitri ringde "Unless someone decides to turn their back on the club." och hon hade förstått att de orden var riktade direkt till henne och det hade gjort ont inom henne när han hade sagt det. Ett tecken på att han inte litade på henne på samma sätt som han hade gjort innan. Hon hade bränt sina broar och hon skulle aldrig få tillbaka honom igen. Varför skulle han egentligen vilja ha henne? Hon hade ju förrått honom, sånt gör man bara inte mot den man älskar.

 



176. Pick up the phone

Pick up the phone - Falling in Reverse

 

"You are a smart man, Mr. Haynes." Det var inte någon sak Austin fick höra särskilt ofta. Grym, sexig, charmig och elak fick han höra relativt ofta, men inte smart. På något vis var det en trevlig omväxling.
"So where do we start?" Kanske han inte var så smart ändå, med tanke på att han inte hade tänkt så långt ännu. De skulle nog bli tvungna att sätta sig och verkligen gnugga geniknölarna för att lägga ut hur planen skulle se ut. Att ta ner Dimitri Belikov skulle inte bli någon lätt sak, och därmed skulle de inte kunna dra någonting ur rockärmen likt en magiker.  Precis som Marion så satte sig Austin ner vid bordet, mittemot Marion, och gned sig om hakan.
”First of all, we’ll fill in som of the men from the club on what is happening. Don’t worry, I won’t tell them about what actually made me come up with this plan. We’ll just say it was because of the fact that Dimitri has been harassing you, and not that he lured you to the dark side.” Han kunde inte undgå att ge henne en dömmande blick. Som tidigare nämnt var det ett svek som skulle ta tid att förlåta. Med en suck lutade han sig tillbaka mot ryggstödet och lät den kalla blicken glida ut över köket, tills den fann den lilla flaskan han hade lämnat efter sig. "What will happen if he finds out that im lying to him and that you know everything?" Ett ögonbryn höjdes en aning och ett illmarigt leende ryckte i hans mungipor.
“That’s the point, he won’t find out until it’s too late. Unless someone decides to turn their back on the club.” När orden föll ur hans mun insåg han vad han hade sagt och ännu en suck slank över hans läppar. Delvis förtjänade hon den piken och delvis så var den rent ut sagt onödig. ”It’ll just make things worse if you disappear. He will hunt you down one way or other, most likely he will kill off the persons you love the most. That’s just the way Dimitri works.”

En bekymrad rynka växte fram mellan Austins mörka ögonbryn när han såg skräcken lysa ur Marions ögon. Hans blick gled ner till telefonen hon höll i sina händer och redan innan hon berättade vem det var kunde han se hans namn blinka på skärmen. Han borde ha blivit kall inombords, men han började rent ut sagt bli irriterad på den mannen. Eller nej, inte irriterad utan mera förbannad eftersom han hade varit irriterad på den förbannade ryssen redan från första början. Dimitri var orsaken till att Austin och Marion nu befann sig i sådan situation i livet, där dem älskade varandra men på grund av svek och andra orsaker inte klarade av att bibehålla ett normalt och funktionerande förhållande. Han pekade på hennes telefon med en menande blick.
”Put it on speaker. Tell him that everything went according to plan and that I’m sleeping the buzz off.” 

 
 



RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!